Lördag 30 september

Vi vaknade till en fin morgon med sol (men såg ingen sol från rummet!). Restaurangen bredvid vårt hostal var inte öppen kvart i nio så vi tog bilen ner mot centrum där vi hittade en liten bar som serverade desayuno som bestod av café con leche och några skivade bröd med skinka och ost som var värmda i ugn.

Vi startade vår sista etapp före kl 10 i ett fint väder med sol bakifrån. Landskapet fram emot Granada var fantastiskt med Sierra Nevada och alla berg i bakgrunden och delvis platt med odlingar och delvis stora sprickbildningar och djupa dalar som alla vägar måste gå ner igenom.

Granada åkte vi runt för att ta vägen ner mot det blå Medelhavet. Vid Salobreña stannade vi och tankade (9.66 €/l bensin) och köpte varsin läsk i den sköna sommarvärmen på över 30 grader. Spanien har billigare bensin än både Frankrike och Tyskland där bensinen är ungefär lika dyr som i Sverige.

Efter Salobreña startade vi färden genom den kraftigt kuperade terrängen med stora berg och djupa dalar mot Nerja. I Neja gjorde vi inköp av mat och andra varor körde vi mot det hus vi hyrt i Ladera del Mar II väster om Nerja. Det är en mycket kraftig backe med 18 % stigning upp till området. Efter lite letande hittade vi ”Villa Danesa” beläget utefter den kraftiga sluttningen med en strålande utsikt över Medelhavet. Hela resan från Stallarholmen blev 390 mil under 8 dagar.

Efter det vi packat upp och duschat körde vi in till Nerja och gick runt lite i centrum – allt kändes bekant och det verkade som om det inte var så länge sedan vi var här. Det var det ju inte heller, bara tre månader sedan då vi var har under 10 dagar i samband med midsommar.

På kvällen åt vi nygrillad fisk på en restaurang vid Burrianastranden för att fira vår 27:e bröllopsdag!

Fredag 29 september

På morgonen fortsatte vi på den mindre vägen utefter kusten mot Peniscola (typisk turistort) med en stor och fin strand. Vi tog en liten paus för att fotografera och tog en svalkande läsk på en restaurang.

Därefter körde vi ut på motorvägen söderut igen. Svängde sedan av och körde mot Altea där vi åt lunch på en av de många restaurangerna vid strandpromenaden. Det var dock ingen sandstrand här utan sten och klippblock.

Vi hade bestämt oss för att köra ganska långt i dag så att vi skulle komma fram i hyfsad tid vid lunch nästa dag. Så nu körde vi bara motorvägen förbi Alicante och Murcia i riktning mot Granada.

Då vägen kom upp på högplatån började solen sjunka så det blev kraftigt motljus och det började bli hög tid att hitta natthärbärge.. Efter lite letande i staden Baza hittade vi ett hyfsat hostal (40 € natten). En typisk spansk restaurang fanns som granne, men vi promenerade in mot centrum och hittade en liten bar med uteservering (och betydligt dyrare mat!) men trevligare.

Torsdag 28 september

I dag fick vi lite extra sovmorgon till 8.30 och åt sedan en hyfsad frukost. Därefter direkt ut på motorvägen mot Barcelona. Vi svängde av mot Blanes där Cecilia varit på semester 1967 med Margita, inte mycket likt nu, men en trevlig stad vid havet. Sedan körde vi mindre vägar närmast kusten söderut. Vi letade efter någon restaurang för att äta lunch före Barcelona men lyckades inte finna någon. Då tog vi motorvägen in i Barcelona och lyckades efter ett tag att hitta både parkeringsgarage och en typisk ”spansk” restaurang där vi åt ”Menu del Dia”: ärtor m skinka, merlusa (kummel), husets vin och glass till efterrätt för 8 € per person

Efter lite hjälp av några taxichauförer hittade vi ut även ur Barcelona. Vi valde den motorväg som går närmast kusten mot Tarragona. Det var många betalstationer med ganska korta mellanrum. Efter en kort kaffepaus på ett motorvägscafé bestämde vi oss för att söka natthärbärge i någon av de små orterna utefter kusten varför vi svängde av motorvägen och körde mot Vinaròs. Efter lite snurrande hittade vi turistbyrån invid strandgatan och fick tips om några hotell. Det första vi tittade på ”Casablanca” låg bara några kvarter från stranden och mitt i stadens trevliga centrum.

Efter inkvartering i ett jättefint rum som var helt nyrenoverat (och snygg hiss) för 50 € inkl frukost, tog vi en promenad i centrum och utefter stranden. Vi hittade även en hyfsad restaurant och åt tre sorters tapas med husets vin – gott och trevligt.

Onsdag 27 september

Startade från Lyon i ett litet disigt väder och 20 grader som snabbt blev bättre och varmare.

Vid Avignon svängde vi av mot en mindre väg som gick till Arles i början av Provence (överreklamerat – i alla fall denna årstid). Vi tittade på det hus som förr var mentalsjukhus där Vincent van Googh behandlades 1889. Det var nu restaurang och affischer och vykort såldes i några butiker där.

Vi åt en god lunch i en liten restaurang i närheten, sallad med valnötter och varma toast med getost.

Efter lunch gjorde vi en avstickare mot Marseille via en lite trist väg med huvudsakligen hedmark. Landskapet strax före den stora staden var mycket speciellt med kala grå berg utan växtlighet. Infarten till Marseille var ful och gick i närheten av lastområden för järnväg och båtar. Vi hittade en ”turistparkering” strax före gamla hamnen, men det blev en del gående tills vi kom till centrum. Staden var inte särskilt märkvärdig i övrigt – men kul att ha varit där.

Tisdag 26 september

Från Saarbrücken kom vi snabbt in i Frankrike och första anhalten blev Metz. Vi hade fått tips av portieren på hotellet att den stora katedralen mitt i staden var mycket sevärd och det var den verkligen. Mycket högt till tak och mycket stora glasfönster med många olika glasmotiv. Flera glasfönster hade målningar av Chagall! En saluhall låg bredvid katedralen och vi tittade lite på alla färska livsmedel.

Åter ut på betalmotorväg A31 förbi Nancy. Vi stannade för lunch vid en restaurang utefter motorvägen. Vi åt sallad o bröd och Cecilia ville även ha vin – men det visade sig att det gick inte om man inte tog varm mat!! Drickat fick i stället bli av enklare slag, förresten så smakade salladen inte särskilt bra heller och dyrt var det.

Vid Dijon (ja, vi köpte med oss lite Dijonsenap!) svängde vi av till en mindre väg som gick genom massor av vinodlingar och det var massor av folk som nu skördade druvor på fälten och deras traktorer körde på vägarna.

Måndag 25 september

Från Euskirchen åkte vi på småvägar till Bad Neuenahr där det fanns en riktigt gammal stadskärna med korsvirkeshus och murar med torn runt stadsdelen. Det var början på den vackra Ahrdalen.

Vid Ahrweiler tog vi en promenad i det pittoreska samhället som låg intryckt mellan de branta klipporna med vingårdar på alla sluttningar. Ahrdalen var mycket fint hela vägen. Rekommenderas.

Cochem vid Moselfloden

Sedan vidare via Ulmen till det pittoreska (men turistinriktade) Cochen där åt vi lunch med utsikt mot floden Mosel, detta var första anhalten i Moseldalen. Åt italiensk sallad med Federwein till. Köpte även en dunk på 3 liter av Federwein som är ett färskt vin, gott.

Vi stannade efter en stund vid en vinbodega där inhandlades 8 flaskor vitt Reislingvin. Vid Bernkastel parkerade vi och gick runt lite. Bla tittade vi in på ett vinmuseum med stort lager i källaren där man kunde få provsmaka, vi var dock lite för sena för provsmakningen som hade stängt.

Åter ut på motorvägen vid Wittlich mot Trier där vi skulle svänga av mot Luxemburg. Vi blev lite osams om vi var på rätta vägen, varför vi återvände till ursprungliga motorvägen nr 1 och fortsatte söderut mot Saarbrücken längst ner i Tyskland där vi efter litet snurrande hittade ett centralt hotell med ett jättestort rum med sängar, soffa och fåtöljer (69 €). Efter installation på rummet gick vi ut på stan och hittade en kinarestaurang i närheten där vi åt middag.

Söndag 24 september

Efter en skön och lugn natt på färjan åt vi en god frukost på båten under infarten till Kiel och det var soligt och 21 grader ute kl 9 på morgonen. Inloppet till Kiel var en ganska lång vik. Därefter ut på motorvägen mot Hamburg som vi körde förbi. Vidare motorväg 7 mot Hannover några mil söderut. Sedan svängde vi av på mindre vägar mot Celle.

Strax före Celle stannade vi vid en trevlig höstmarknad som tittade på under ackompanjemang av en blåsorkester som spelade bompa-bompa. Avstickaren till den gamla antika staden Celle var trevlig. Celle är en gammal stad med en fin centrumkärna bestående av riktigt gamla korsvirkeshus. Vi åt lunch på en italiensk pizzeria på en trevlig gågata bland korsvirkeshusen.

Fortsatta resan från Celle blev lite förvirrad ut på landet där vi fick vända tillbaka för att hitta en annan utfart mot Hannover. I det fina vädret med 28 graders värme körde vi vidare mot Dortmund och Köln med sikte på Ahrdalen. Men siktet blev fel och avfarterna stämde inte med beskskrivningen! Vid en avfart från motorvägen fanns det främmande orter på skyltarna och snabbt hamnade vi direkt på bondlandet. Efter en stund var vi i Euskirchen som vi åkte igenom för att försöka komma mot Ahrdalen. Men det gick inte så bra och det började skymma (strax efter 8), nu blev det ännu svårare att läsa skyltarna. Kartan var inte den bästa och de flesta orter som stod på vägskyltarna fanns inte på kartan. Det hade varit bra om GPS-enheten hade fungerat – men hon (som fanns i GPS-en) sade bara att vi åkte fel väg och skulle vända!! Efter en stunds virrande vände vi tillbaka mot Euskirchen där vi efter ett tag hittade ett hotell, Rothkopf.

Vi gick en runda i den mörka staden (nästan inga gatlyktor, = 50-talsstämning) för att se om det skulle finnas något att äta – men det fanns inget som passade, så middagen fick bestå av rödvin med caschewnötter! Linus skickade SMS om att Jessica och han kommer ner till Spanien 9 november. Trevligt!